Ja jag vet att det har gått ganska lång tid men nu kommer då en fortsättning på vår semester på Island.
Efter att vi kom tillbaka till vår bostad efter att ha sett vattenfallet Gullfoss o Strokur, så hade resten av gänget fixat middag åt oss andra och den var efterlängtad , vi var hemma ganska sent på eftermiddagen.
Nästa dag så åkte Iabelle ut på ett eget äventyr hon har länge velat ta en rid utflykt på Islandshäst. Hon var borta hela dagen och hon kom sent på efftermiddagen. Men hon var väldigt nöjd med sin dag, hon har fått några nya vänner i från flera delar av världen. Ni kan ju tänka er själva att få rida ut i det fria bland bäckar o hedar i Islands häftiga natur. Ett måste för en hästtjej.
Isabelles häst var vit när dem red ut men det var den inte när dem kom tillbaka.
Så den var men jag kommer inte ihåg vad den hette.
En utav tjejerna som var med hon ko i från Kanada har jag för mig och dem har fortfarande kontakt med varandra. Vi var väldigt förvånade att Isabelle hade klarat detta en heldag men dem tog pauser och så så hon orkade. Men dagarna efter så hade hon väldigt ont i hela kroppen.
Vi andra som inte red åkte till ett av Islands många badställen, Islänningar badar ofta det är som när vi tar en fika på stan. Men den största skillnaden är temperaturen på vattnet i bassängerna , våra bassänger är kalla i jämförelse . Och sen är det billigt att bada inte så konstigt då dem inte behöver värma vattnet.
Nästa dag så åkte våra yngre barn och papporna tillbaka till badhuset men vi andra skulle snorkla i sjön Silfra, det är där kontinentplatterna gick isär. Där vi var i ett tidigare inlägg, det vattnet är alltid 3grader sommar som vinter.Men det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss det hade blivit ett misstag. Turistbyrån där vi bokade vår utflykt hade glömt att maila beställningen till dyk-företaget så när i står där och väntar på att bli upp plockade kl 08:00 så åker det förbi en bil med företags namnet. Vi väntar o väntar men den kom inte tillbaka så jag gick in till hotellet och bad dem hjälpa till med att ta reda på vad som har hänt. Det gjorde hon i receptionen fast hon egentligen inte fick , stort tack för det. Vi fick åka ut på kvällen istället så vi tog tillfället att gå på stan o shoppa lite.
Vi blev upp plockade tillslut av en jätte trevlig kille som hette Reynar. Vi hade så roligt under resan dit och under tiden som vi skulle klä på oss våra torrdräkter. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Det var helt omöjligt att klä på sig torrdräkten själv so vi fick hjälp av personalen ett härligt gäng som bjöd på sig själva.
Vi klädde på oss våra egna underställ för det är kallt i vattnet.
Över understället så fick vi en overall i ett varmt material. Här är Linda i sin overall.
Här är det Reynar som plockar fram utrustningen.
Elisabeth klär på sig sin overall.
Elisabeth får hjälp med att ta på sig sin torrdräkt.
Det var jätte svårt och jobbigt att ta på sig kläderna.
Här håller Linda på att ta på sig men hon har armen där halsen ska vara.....
Gem hade fullt upp med att hjälpa alla med att ta på sig torrdräkten det var helt omöjligt att göra själv om man inte var van.
Nu hjälper Reynar Linda med att ta på den på huvudet och det var så kul att se så jag håll på att göra på mig.
Det var som en svår förlossning att få ut huvudet.....
Sen ska den bara stängas i ryggen också och hals gummit ska rätas till så att det blir tätt.
Här står jag och väntar på att få hjälp med att få på mig min dräkt.
Isabelle är påklädd.
Elisabeth är klar.
Alicia är klar.
Här är vi.
Ja sen så skulle vi ju ha lite mer saker så som handskar dykarluva snorkel o cyklop. Det var jätte svårt att gå i dräkten. Men själva snorklingen var helt otrolig man flyter med strömmen och kan titta ner i vattnet och man kan se hela 150m ner i det helt kristall klara vattnet. Vattnet är helt klart och så blått så det har jag aldrig sett förut. Det var jätte jobbigt att snorkla och röra sig. För att man flöt som i en badboll på vattnet så det var inte så lätt att vända på sig. Men jag fick efter ett tag till det så att jag kunde vända på mig.
Vi åkte hem trötta men nöjda en helt fantastisk upplevelse helt klart ska jag göra om det nån gång.
Vi hade bestämt att vi skulle åka till Blå lagunen en andra gång för att det är så himla härligt där. Vad vi inte hade med i planeringen var vädret. Eftersom vi har för bokat och betalat för det så var vi ju tvungna att åka den dagen. Men som det blåste det blåste storm denna gång.
Vi står och väntar på att vår buss ska komma.
Tillslut så kom den.
Framme vid Blå lagunen.
Som sagt det blåser det gick vågor i vattnet och badvakterna var klädda för storm i hel regn mundering.
Vi var i bassängen en stund men det blåste så att det varma vattnet inte blandade sig med det kalla så antingen så var det kallt eller så var det så varmt att man brände sig. De minsta barnen ville inte ens gå ut i vattnet.
Ser ni badvakten i gult?
Barnen spelar kort i väntan på att bussen ska gå tillbaka till Reykavik.
Här är affären där man kan köpa hudvårds produkter, kläder, mm.
Pontus och Linus står och tittar på ovädret.
Så här ser det ut utanför Blå lagunen, vattnet är så här vit/blå.
Gången som leder ut till parkeringen där bussen väntar.
De mindre barnen tyckte att det var så roligt att stå i mot vinden under tiden som vi väntade på att kunna gå ombord på bussen.
Pontus i bussen på väg tillbaka.
Mammas puss unge.
Samma dag så efter middagen så hade vädret blivit bättre och en del av oss valde att gå ut på promenad, jag själv var inte med men nu kommer det lite bilder från det. Men jag kan nog inte skriva vad allt är för något.
Gå gatan och här kunde man lägga sig i solstolar o vila lite, men just idag så var det inte så mycket sol.
Galen färgsättning.
Passande butik i detta huset.
Rolig skyltning i denna TV butiken.
Här var det internationellt combo.
Texten betyder lokalgata.
Nybyggt hus mitt i den gamla bebyggelsen. Man har en blandning av nytt och gammalt i en salig röra men det är rätt charmigt.
Reykaviks kyrka byggd i betong.
Denna statyn föreställer Leifur Eriksson och den fick Island från USA på 1000årsdagen av hans upptäckt av Amerika.
Den minsta takterass jag sett.
Nu var vår semester här på Island slut och det är med sorg som vi lämnar Island. Vi kommer nog inte tillbaka hit på ett tag.
Vi är på väg upp till vår upphämtnings plats dit bussen kommer för att hämta oss.
Och nu när nästan allt var klart, ja då kan jag plötsligt inte ladda upp fler bilder så det är några som jag tog på flygplatsen. Den är väldigt fin men nu blev det inga bilder där ifrån.
Ja vi hade en intensiv men härlig vecka och det blir nog en resa dit nån mer gång.
Hur mådde barnen efter vecka då? jo dem klarade det över förväntan bra. Alicia orkade vara med mer än vi trodde. Vist mådde dem inte toppen men de var glada över att ha varit där och gjort mycket.
Vi säger bara åk till Island så förstår du.
På återseende Hanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar