Vår i luften

Ja, nu har det känts som att våren är på G. Solen har värmt skönt i dag och det var visserligen bar några plus grader ute men det kändes att solen värmde. Det var ett fasligt kvittrande på fåglarna ute, dem jagar nog efter en partner.
Martin stannade hemma idag för att vila upp sig lite han har inte mått bra kan jag säga ingen aptit och absolut ingen fart alls, stackarn. Det var ett fasligt gnällande på prins Pontus men jag fick iväg honom till skolan till slut. Men det skär i mitt hjärta att han är så ledsen när han ska till skolan och han kör ju gärna med det också för att försöka få vara hemma. Han är blek och mår säkert inte helt bra heller men han måste ju gå så mycket som möjligt i skolan. Jag skrev till fröken att hon fick ringa om det inte funkade, men hon ringde aldrig och han kom igenom skoldagen.
Det var bestämt att Pontus kompis Lukas skulle följa med hem idag och när jag skulle få iväg honom  så hjälpte inte det alls. Det spelade ingen roll att Lukas som han tycker så mycket om skulle komma och att han inte kunde vara med honom om han inte gick till skolan. Men det argumentet bet inte på Pontus. Ja ja han fick med sig sin polarkaka macka med Onsala korv på och ut till taxin som väntade.
Jag hämtade Pontus och Lukas körde hem och släppte av dem och sen så var det dags för mig att hämta Isabelle på skolan. Vi hade tid på Habiliteringen och vi skulle gå igenom alla hjälpmedel som hon har. Och vi kunde konstatera att hon har vuxit ur det mesta, det var inget som passade längre. Korsetten var för liten den gick inte ens att knäppa, knästöden är för små och skoinläggen är för små så att hon inte får stödet där hon behöver ha det. Vi bestämde att jag skulle ringa själv till ortopedin och till Vår Kalle som vi har som ut provare. Han åker till Kungälv en gång i månaden och nästa besök var redan full bokad så för att slippa vänta allt för länge så ska jag försöka få en tidigare tid där istället. Arbetstherapeuten  ska beställa handleds stöd för det behöver hon ha nu. Om hon ska ha allt detta på sig samtidigt så ser hon nog ut att vara Jätte Sjuk. Men det är hon ju inte, men det ser ju ut som så. Och det är en känslig tid nu i tonåren man vill ju inte sticka ut från mängden, man vill ju vara som alla andra. Jag hoppas att hon kommer att kunna använda sina hjälpmedel och att hon kan strunta i om det syns.
Det tog en lång tid på habiliteringen och jag väntade på läkaren en stund också, för att han var där idag men han satt i telefon i en evighet så jag lämnade en lapp till honom. Pontus och Alicias Propavan är slut och vi har en annan dosering än den som står på  receptet  och det beror på att läkaren har ändrat dosen men inte receptet så nu får vi inte ta ut mer utan vi får vänta till APRIL och det funkar ju inte. Nej hit med drogerna ;) så att vi får sova på nätterna.
Ja man kan ju tro att jag har spädbarn för jag har hållt på med Pontus i natt med. Jag har blivit gammal, för det börjar att kännas att jag inte har fått sova på några nätter. Jag vill inte ha en bebis kan jag säga det orkar jag inte med.
När jag äntligen kom hem så hade pappa kommit och hälsade på och Alicia hade undervisning med Per i köket. Pappa stannade på middag och  idag var jag lat, det blev potatisgratäng den var bara att värma och så hade jag pannbiffar över från igår så det blev en enkel middag idag.
Det var min dag det ......
Jag hoppas att solen skiner i morgon med men det är väl att hoppas för mycket. Men jag såg ett vår tecken i rabatten en tulpan har börjat sticka upp ur jorden. YES! äntligen.
God natt //Hanna